Inrikesminister Orpo och kommissionär Avramopoulos diskuterade läget i fråga om asylsökande i Europa samt ändring av Dublinförordningen

Dimitris Avramopoulos, kommissionär med ansvar för migration, inrikes frågor och medborgarskap, och inrikesminister Petteri Orpo träffades i dag och diskuterade läget i fråga om asylsökande i Europa. Diskussionerna gällde bl.a. olaglig inresa från Turkiet till Grekland, ändring av Dublinförordningen och situationen vid Finlands östgräns.

Situationen i fråga om olaglig inresa på rutten på östra Medelhavet och västra Balkan är i en vändpunkt. Västra Balkanrutten används inte längre. Länderna längs rutten har skärpt gränskontrollen. Trots det ändrade läget kommer det fortfarande nya personer olagligt till Grekland. Det uppskattas att nästan 3 miljoner personer som olagligt anlänt till Turkiet vistas i landet.

Turkiet har en central roll i hanteringen av situationen. Turkiet har godkänt några återsändanden från Grekland, ökat kontrollen längs sjögränsen och skärpt visumkraven för t.ex. syriska och irakiska medborgare när det gäller inresa till Turkiet. Detta har dock inte stoppat rörligheten vid sjögränsen mellan Turkiet och Grekland.

Kommissionen ska komma med ett förslag om ändring av Dublinförordningen

Enligt den s.k. Dublinförordningen är den EU-medlemsstat där en asylsökande först söker asyl eller via vilken sökanden först har anlänt till unionens territorium skyldig att behandla personens asylansökan. För närvarande fungerar Dublinförfarandet dock inte och EU söker en lösning på situationen.

Av kommissionen inväntas under våren ett förslag till ändring av Dublinförordningen. Kommissionen ska dessutom offentliggöra ett meddelande där det gemensamma europeiska asylsystemet och som en del av det också Dublinförfarandet och de interna förflyttningarna av asylsökande mellan EU-länderna behandlas mer allmänt.

Finlands ståndpunkt är att man måste få till stånd ett klart och välfungerande system. Personer som anländer till ett land måste identifieras och registreras. I systemet måste entydigt fastställas vilken stat som ska ansvara för behandlingen av en asylansökan. Man måste få situationen under kontroll vid de yttre gränserna och återsändanden att fungera med tredjeländer.

Orpo meddelade också att Finland är oroat över kommissionens förslag som gäller omstrukturering av nödfinansieringen i fråga om migration. När finansieringsmekanismer förnyas, ska man försäkra sig om att de befintliga mekanismerna, t.ex. EU:s asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF), fungerar.

Ankomsten av asylsökande över östgränsen har hejdats

Avramopoulos och Orpo diskuterade också situationen vid Finlands östgräns. Finland har för sin del ansvaret för EU:s yttre gräns. Efter den 29 februari har inte en enda asylsökande anlänt över gränsen.

Finland förhandlar hela tiden med de ryska myndigheterna såväl på politisk nivå som på tjänstemannanivå. Detta är en betydande orsak till att de ryska säkerhetsmyndigheterna har fått en uppmaning att effektivisera förebyggandet och bekämpningen av olaglig inresa. I förhandlingarna strävar man efter att så få som möjligt söker asyl vid östgränsen. Ryssland är ett tryggt land där man kan få internationellt skydd.

Antalet asylsökande som under hösten 2015 och början av 2016 kom till Finland över östgränsen var 1757. De största grupperna bland dessa är afghaner (38 %), indier (15 %), syrier, bangladeshier och irakier. En stor del av dem har inte flytt undan förföljelse, allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller krig. Bland dem finns också migranter som bott länge i Ryssland.

Ytterligare information:
Laura Yli-Vakkuri, överdirektör, tfn 040 720 22 16, [email protected]