Hoppa till innehåll
Media

Fortsatt starkt förtroende för polisen i Finland

inrikesministeriet
Utgivningsdatum 5.10.2016 12.59
Pressmeddelande

Merparten av finländarna har fortfarande förtroende för polisen. Hela 96 procent av dem som svarade på den färska enkäten Polisbarometern har rätt så stort eller mycket stort förtroende för polisen. Finländarna upplever att polisens och andra myndigheternas betydelse när det gäller att bekämpa brott och förbättra säkerheten har ökat.

Situationen i världen har under de senaste åren blivit oroligare och osäkrare. Förändringarna i världen har varit stora och plötsliga och de har återspeglat sig också på Finland, bl.a. som en kraftig ökning av antalet asylsökande.

- Trots den yttre turbulensen är medborgarnas bedömning att läget i fråga om den inre säkerheten fortfarande är stabilt. Medborgarna stöder sig allt tydligare på polisen, konstaterar inrikesminister Paula Risikko.

Inemot 90 procent av dem som svarat på undersökningen ansåg att polisen klarar av att helt eller till största delen bära ansvaret för att garantera den allmänna ordningen och säkerheten i Finland.

Polisbarometern är en intervjuundersökning som klarlägger medborgarnas uppfattningar om polisverksamheten och läget i fråga om den inre säkerheten. Undersökningen har genomförts på uppdrag av inrikesministeriet sammanlagt åtta gånger mellan 1999 och 2014.

Rattfylleri och sexuella trakasserier oroar

Finländarna upplever inte brottslighet som ett exceptionellt allvarligt problem i den närmaste omgivningen. Av dem som svarade på enkäten ansåg 83 procent att brottsligheten inte är ett särskilt allvarligt problem eller knappast alls ett allvarligt problem. Resultaten är positivare än någonsin under den tid då Polisbarometern låtit genomföras.

Trots detta är det skäl att kontinuerligt utveckla polistjänsterna. Exempelvis den ökade användningen av elektroniska tjänster möjliggör att en del av polisens tjänster kan produceras oberoende av tid och plats. Polisens genomsnittliga beredskapstider har blivit något längre under de senaste åren. Vid en närmare granskning av de allra mest brådskande uppgifterna ser man att beredskapstiderna inte har förlängts. Med beredskapstid avses den tid hur snabbt polisen anländer till platsen efter anmälan.

Bland de olika brottstyperna bekymrar sig finländarna mest för rattfylleri, brott med skjutvapen, bruk och försäljning av narkotika samt sexuella trakasserier och sexuellt våld. Endast ca 20 % av alla sexuella trakasserier eller övergrepp anmäls till polisen, vilket betyder att de flesta fall således är dold brottslighet.

Cirka 40 % av finländarna anser att det är ganska sannolikt eller mycket sannolikt att det förekommer korruption eller annat oetiskt förfarande inom polisen. Resultatet är nästan detsamma som 2014, men skillnaden jämfört med resultaten från tidigare år är tydlig. Åren 2007–2012 ansåg endast ca 25–27 % av respondenterna att korruption inom polisen är ganska sannolikt eller mycket sannolikt.

Resultaten från den nyaste Polisbarometern avspeglar situationen vid tidpunkten för undersökningen, dvs. maj 2016. För undersökningen intervjuades drygt 1000 finländare i åldern 15–79 som är bosatta i Fastlandsfinland. I år genomfördes intervjuerna av Taloustutkimus Oy. Analyseringen av resultaten och resultatrapporteringen utfördes vid Polisyrkeshögskolan.

Polisbarometern 2016 (på finska):
http://www.intermin.fi/publikation/272016

Ytterligare upplysningar:
Kauko Aaltomaa
, avdelningschef, 0295 418 850, [email protected]
Sanna Heikinheimo, polisdirektör, 0295 488 553, [email protected]
Matti Vuorensyrjä, specialplanerare, 040 561 22 67, [email protected]