Våldsam extremism förekommer sällan i form av brott i Finland
Enligt en lägesrapport om extremism är förekomsten av våldsam extremism i Finland fortfarande liten, och den anses inte hota statens säkerhet. Extremism förekommer dock på lokal och individuell nivå. Lägesrapporten är den andra i ordningen och den har publicerats av det nationella samarbetsnätverket för förebyggande av våldsam extremism.
Enligt lägesrapporten begås det årligen i Finland uppskattningsvis under hundra brott vars motiv kan misstänkas ha anknytning till att gärningsmannen hör till en extremiströrelse. Under innevarande år har polisen före utgången av juli fått kännedom om ca 30 brott vars motiv har samband med en extremiströrelse.
Största delen av brotten handlar om misshandel som rasistiska skinnskallar som hör till extremhögern begått ensamma eller i grupp. I några fall har det varit frågan om brott i anslutning till vänsterextremism, och våldsam islamisk extremism förekommer inte alls i polisens brottsstatistik.
Alla brott som begåtts av skinnskallar har inte haft ett rasistiskt motiv utan offret har hört till majoritetsbefolkningen. Enligt rapporten har ca en tredjedel av de våldsbrott som skinnskallar begått ett uppenbart rasistiskt motiv. I några fall har polisen undersökt brottet som grov misshandel. Bland dessa fall finns inga brott mot liv eller försök till brott mot liv.
När det gäller våldsbrott i anslutning till vänsterextremism, vilka var få till antalet under den första hälften av 2013, är det oftast frågan om anarkisters eller antifascisters aggressiva beteende i samband med demonstrationer.
Personer som reser till konfliktområden utgör ett orosmoment
I fråga om våldsam islamisk extremism är det enligt rapporten allvarligt att vissa unga muslimska män som bor i Finland deltar i väpnade konflikter som pågår i islamiska länder. Den för närvarande viktigaste konflikten är inbördeskriget i Syrien som drar till sig kombattanter, som hör till olika etniska grupper, från alla länder i Europa och även i större utsträckning.
Myndigheterna uppskattar att långt över tio personer, eventuellt flera, har rest från Finland till Syrien. Enligt uppgifterna i pressen har en finländare och en person som bodde stadigvarande i Finland omkommit i striderna i Syrien.
Även om orsakerna bakom resor till konfliktområdet också kan vara humanitära eller nationalistiska, uppskattar man att största delen av dem som rest dit från Finland är s.k. jihadister, dvs. heliga krigare. Dessa personer utsätter sig för fara i konfliktområdet. De kan vara ett säkerhetshot i sin närmiljö även när de kommit tillbaka till Finland. Efter att ha deltagit i striderna kan vissa av dem som återvänder ha lägre tröskel att använda våld också i hemlandet. Enligt internationella erfarenheter kan de också genom sitt exempel radikalisera andra och fungera som opinionsledare.
Förebyggande av våldsam extremism kräver arbete på flera nivåer
Orsakerna bakom att man dras med i våldsamma extremiströrelser är ofta individuella och till följd av dem anser personen att han eller hon tappar kontakten med samhället. De vanligaste orsakerna är bristen på visioner, erfarenheter av att vara diskriminerad eller isolerad i skolan eller på arbetsplatsen eller att man saknar uppskattning eller en positiv social krets. Effektiva sätt att förebygga våldsam extremism är att förebygga utslagning och stärka delaktigheten.
Inrikesministeriet tillsatte i oktober 2012 ett nationellt samarbetsnätverk för förebyggande av våldsam extremism. Nätverket har till uppgift att bl.a. följa upp situationen i fråga om den våldsamma extremismen i Finland och internationellt, förmedla information till olika myndigheter och ta initiativ till effektivisering av det förebyggande arbetet. Samarbetsnätverkets arbete är förknippat med statsrådets principbeslut om det tredje programmet för den inre säkerheten.
Programmet för den inre säkerheten och rapporterna om våldsam extremism: www.intermin.fi/inresakerheten
Ytterligare information: Tarja Mankkinen, chef för sekretariatet för den inre säkerheten, tfn 071 878 8370