Statsrådet fastställde beslutet om att ta emot 175 asylsökande från Medelhavsområdet
Statsrådet har genom sitt beslut av den 27 februari fastställt regeringsgruppernas riktlinjer för att hjälpa asylsökande i utsatt ställning. Genom de åtgärder som man kommit överens om underlättas asylsökandes humanitära situation i EU-medlemsländerna i Medelhavsområdet.
I första hand tar Finland emot minderåriga utan vårdnadshavare samt ensamförsörjarfamiljer, som sannolikt är berättigade till internationellt skydd och som kommer från länder där säkerhetssituationen är särskilt dålig, såsom Syrien och Afghanistan. Totalt högst 175 asylsökande kan tas emot från Grekland, Cypern, Malta och Italien beroende på var deras situation är allvarligast.
Inrikesministeriet beslutar senare i samarbete med Migrationsverket om den närmare tidsplanen för omplaceringen och från vilka länder asylsökande tas emot. De personer som tas emot väljs av Migrationsverket tillsammans med andra myndigheter.
Omplaceringarna genomförs stegvis under en tillräckligt lång period så att Migrationsverket kan säkerställa att sökandena tas emot på ett behörigt sätt och att deras särskilda behov beaktas. Den egentliga asylprocessen inleds när sökandena anländer till Finland.
Kostnaderna för mottagandet kompenseras med EU-finansiering
Kostnaderna för mottagningsskedet för asylsökande kompenseras via EU:s asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF). Finansiering kan dessutom sökas från Europeiska kommissionen via AMIF-fondens katastrofbiståndsmekanism.
Andra kostnader föranleds exempelvis av integrationen. I statsbudgeten för 2020 har man redan berett sig på att 4 000 första asylansökningar ska lämnas in i Finland i år. Av sökandena har 200 bedömts vara minderåriga utan vårdnadshavare.
År 2019 kom cirka 2 500 asylsökande till Finland. Under de senaste åren har antalet varit mindre än före 2015. Då kom över 32 000 asylsökande till Finland. Före 2015 var antalet sökande relativt stabilt, 3 000–4 000 per år.
EU främjar en hållbar lösning
EU-länderna i Medelhavsområdet har en central roll när det gäller att hantera flyttningsrörelsen till Europa. När migrationstrycket ökar, kan dessa länders mottagningskapacitet överskridas. Till följd av detta utsätts asylsökande, framför allt barn, för extra mänskligt nöd och lidande.
De åtgärder som man nu kommit överens om är ett svar på den akuta situationen i Medelhavsområdet. Som en del av EU vill Finland fortfarande i första hand främja en hållbar lösning för att förnya det gemensamma europeiska asylsystemet så att det fungerar bättre också i krissituationer. Europeiska kommissionen förväntas under våren lägga fram ett nytt förslag om hur man kan reformera asylpolitiken.
Ytterligare information:
Kukka Krüger, ledande sakkunnig, tfn 0295 488 270, [email protected]