Arbetsgruppen: Betalkort för asylsökande
En utredning om möjligheten att ta i bruk ett kommunikationskort för asylsökande har färdigställts. Enligt utredningen är det bästa sättet att lösa de problem som asylsökande möter vid skötseln av pengaärenden att ta i bruk ett betalkort, som bereds som bäst. Däremot lämpar sig kommunikationskortet som föreslås i inrikesministeriets identitetsprogram inte i den nuvarande situationen för att lösa problem förknippade med skötsel av bankärenden. Arbetsgruppens utredning visar att ovannämnda problem gäller både asylsökande och personer som redan fått uppehållstillstånd. Asylsökande har ofta inga identitetshandlingar att uppvisa. Inte heller utlänningar, som fått uppehållstillstånd men vars resedokument innehåller en anteckning om att identiteten inte har kunnat styrkas, kan i regel öppna ett bankkonto och en del av magistraten vägrar att anteckna dem i befolkningsdatasystemet. Arbetsgruppen konstaterar att det är frågan om ett betydande samhälleligt problem som anknyter till integrationen av en viss invandrargrupp.
Bakgrunden till utredningsprojektet
Utredningsprojektet baserar sig på inrikesministeriets identitetsprogram. Enligt programmet finns det skäl att utreda införandet av kommunikationskort för asylsökande. Även i regeringsprogrammet konstateras att det finns behov av att snabbt hitta en lösning till problemet gällande styrkandet av identitet.
Arbetsgruppens uppgift var att utreda hur i synnerhet lagen om penningtvätt förhåller sig till kommunikationskortet för asylsökande samt förutsättningar för och konsekvenser av kortets införande. Dessutom undersökte man alternativa sätt för att lösa de problem som asylsökande ställs inför i synnerhet när de sköter bankärenden.
Förutom det ursprungliga uppdraget utredde arbetsgruppen problem vid skötseln av bank- och myndighetsärenden som observerats efter att man inlett projektet hos utlänningar som fått uppehållstillstånd.
Arbetsgruppens förslag och slutsatser
Enligt utredningen löser kommunikationskortet inte i den nuvarande situationen de problem som asylsökande möter vid skötseln av pengaärenden. Arbetsgruppen understöder Migrationsverkets separata projekt om betalkort, som man planerat att införa för betalning av mottagningspenningen. Utifrån erfarenheterna som fås av kortets användning ska man i ett senare skede undersöka olika lösningar även för utbetalning av löner.
När det gäller personer som fått uppehållstillstånd föreslår arbetsgruppen att grunderna för erhållande av identitetskort för utlänningar ska ändras. Alla utlänningar som fått kontinuerligt uppehållstillstånd ska ha möjlighet att erhålla ett identitetskort för utlänningar. När det gäller personer som fått uppehållstillstånd men inte kan uppvisa ett nationellt, tillförlitligt dokument varav identiteten framgår, ska beviljandet av identitetskort för utlänningar övervägas utifrån personuppgifterna som antecknats i utlänningsregistret. Det skulle medföra ändringar i lagen om identitetskort. Enligt arbetsgruppen ska man göra en bedömning av hur motsvarande förfarande fungerat i Sverige innan lagstiftningsprojektet inleds.
Arbetsgruppens sammansättning
Förutom representanter från inrikesministeriet deltog representanter från Polisstyrelsen, Migrationsverket, Finansinspektionen och Finansbranschens Centralförbund i utredningsprojektet. Polisstyrelsen, som deltog i arbetsgruppen, har anmält avvikande mening om arbetsgruppens slutrapport när det gäller utvidgande av villkoren för beviljande av identitetskort för en utlänning.
Utredningsprojektet som leddes av inrikesministeriet gjordes under tiden 12.10.2011–1.10.2012.
Utredningen om införande av kommunikationskort finns tillgänglig på adressen: www.intermin.fi/publikation/462012
Närmare information: polisinspektör Joni Länsivuori, 071 878 8582, överinspektör Elina Setälä, 071 878 8586