Barn som får internationellt skydd ska oftare än för närvarande kunna leva med sina föräldrar
När en familjemedlem till en minderårig som får internationellt skydd ansöker om familjeåterförening, ska han eller hon kunna få uppehållstillstånd utan att den minderåriga anknytningspersonen förutsätts ha tryggad försörjning. På så sätt främjas skyddet för familjelivet och tillgodoseendet av barnets bästa. Regeringen lämnade en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen den 16 juni.
Redan för närvarande tillämpas skälighetsprövning på försörjningsförutsättningen: Avvikelse görs från förutsättningen, om exceptionellt vägande skäl eller barnets bästa kräver det. Ett exempel på en sådan situation är när en vårdnadshavare till en minderårig anknytningsperson ansöker om uppehållstillstånd. Syftet med den föreslagna ändringen är att ett barn som får internationellt skydd oftare än för närvarande ska kunna leva med sina föräldrar. Ett ytterligare mål är att ändra lagstiftningen så att den överensstämmer med etablerad rättspraxis.
Också fastställandet av när barnet ska vara minderårigt ska preciseras i alla ärenden som gäller uppehållstillstånd på grund av familjeband. I fortsättningen ska den tidpunkt som ska beaktas när man avgör om barnet är minderårighet vara den dag då familjemedlemmens ansökan om uppehållstillstånd har lämnats in och inte den dag då ansökan avgörs. Om familjemedlemmen kommer att få uppehållstillstånd beror på så sätt inte på hur lång tid det tar att behandla ansökan. Bakgrunden till ändringen är ett avgörande av Europeiska unionens domstol.
I augusti 2021 sände inrikesministeriet på remiss ett utkast till proposition där det föreslogs att försörjningsförutsättningen slopas också för myndiga anknytningspersoner som får internationellt skydd. Dessutom föreslogs det utifrån diskrimineringsombudsmannens utredning att om anknytningspersonen är en minderårig som får internationellt skydd, ska uppehållstillstånd på grund av familjeband mera sällan än för närvarande kunna vägras på grund av kringgående av inresebestämmelserna. Vid den fortsatta beredningen nåddes dock ingen politisk överenskommelse om dessa förslag och de ingår inte i den slutliga regeringspropositionen.
Propositionen baserar sig på en föresats i regeringsprogrammet
Den aktuella propositionen baserar sig på regeringsprogrammets föresats att problemen i samband med familjeåterföreningar utreds, likaså huruvida inkomstgränserna för dem som får internationellt skydd, dvs. de inkomstgränser som tillämpas på anknytningspersoner, är skäliga. Här beaktas skyddet för familjelivet, tillgodoseendet av barnets bästa och den nivå och praxis för utkomstförutsättningar som tillämpas i de andra nordiska länderna. I regeringsprogrammet konstateras också att utkomstförutsättningar inte längre ska tillämpas på minderåriga anknytningspersoner som fått uppehållstillstånd på grund av ett behov av internationellt skydd.
Avlägsnandet av hinder för familjeåterförening främjar regeringens grund- och människorättighetsbejakande och barn- och familjevänliga politik. Rätten till familjeliv tryggas inte bara i grundlagen utan också bland annat i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i Europakonventionen.
Avsikten är att lagändringarna ska träda i kraft så snart som möjligt.
Ytterligare information:
Tuuli Tuunanen, ledande sakkunnig, tfn 0295 488 658, [email protected]
Beslut på finska Hallituksen esitys SM/2022/54