Finland tar emot asylsökande som omplaceras från länder i Medelhavsområdet
Regeringen beslutade den 15 december att Finland ska underlätta mottagningssystemets situation i EU-länderna i Medelhavsområdet och ta emot högst 175 asylsökande som omplaceras från dessa länder. Det är fråga om sökande som sannolikt är i behov av internationellt skydd. Företräde ges sökande i utsatt ställning, till exempel ensamkommande barn, ensamförsörjarfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning.
Det är ett viktigt mål för Finland att reformen av EU:s asylsystem framskrider. EU strävar nu efter att gå vidare med reformen stegvis och att på ett balanserat sätt främja de element i reformen som gäller förpliktelser och solidaritet. Medlemsstaternas politiska deklaration från juni om solidaritetsåtgärder som syftar till att stödja EU:s yttre gränsstater i Medelhavsområdet har en central roll i reformens första steg. Omplaceringarna är ett led i dessa åtgärder.
– EU:s yttre gränsstater i Medelhavsområdet har en central roll i hanteringen av migrationen. Omplaceringen av asylsökande till andra EU-länder påverkar dessa staters förmåga att ta emot asylsökande, behandla ansökningar och förebygga olovlig sekundär förflyttning. Omplaceringen påverkar också deras vilja att gå vidare med reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet, säger inrikesminister Krista Mikkonen.
EU-länderna i Medelhavsområdet önskar att solidaritet i första hand ska visas genom omplaceringar. Genom omplaceringarna kan man hjälpa dessa länder att möta det migrationstryck de utsätts för och på så sätt främja hanteringen av migrationen inom hela unionen.
– Det är viktigt att Finland gör sitt för att hjälpa asylsökande. På grund av det geografiska läget kan även Finland hamna i en situation där vi behöver andra medlemsstaters stödåtgärder i form av omplaceringar eller på något annat sätt. Därför anser jag att det är viktigt att också Finland vid behov erbjuder andra medlemsstater stöd, säger minister Mikkonen.
Den solidaritetsmekanism som baserar sig på deklarationen från juni är temporär och frivillig. Hur mekanismen fungerar ses över i EU efter sex månader och på nytt efter ett år. Därefter fattas beslut om fortsättningen.
Hittills har sammanlagt 13 medlemsländer eller länder som deltar i Schengenregelverket meddelat att de deltar i omplaceringarna. Totalt har åtaganden ingåtts om omplaceringar av cirka 8 000 sökande.
Asylsökandenas bakgrund kontrolleras före omplaceringarna
Inrikesministeriet beslutar senare i samarbete med Migrationsverket om den närmare tidpunkten för omplaceringarna och hur de ska riktas. Innan personerna flyttas till Finland, kontrollerar Migrationsverket och Skyddspolisen deras bakgrund.
Omplaceringarna genomförs stegvis under tillämpningsperioden för mekanismen så att Migrationsverket kan säkerställa att sökandena tas emot på ett behörigt sätt och att deras särskilda behov beaktas. Den egentliga asylprocessen inleds när de har anlänt till Finland.
Europeiska kommissionen stöder de medlemsstater som deltar i omplaceringarna. Detta sker via asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Medlemsstaterna får en ersättning på 10 000 euro för varje asylsökande som omplaceras från en annan medlemsstat. Dessutom får den medlemsstat som betalar flyttningskostnaderna en ersättning på 500 euro för varje sökande som omplaceras.
Finland har sedan tidigare erfarenhet av att ta emot EU:s interna omplaceringar, eftersom man också vintern 2020 beslutade att flytta 175 asylsökande från EU-länderna i Medelhavsområdet till Finland. I november 2022 beslutade regeringen att Finland tar emot tio asylsökande som hade räddats till fartyget Ocean Viking som lagt till i Frankrike.
Ytterligare information:
Kukka Krüger, ledande sakkunnig, tfn 0295 488 270, [email protected]
Mikko Jalo, specialmedarbetare, tfn 050 304 8522, [email protected] (förfrågningar om intervjuer med ministern)
Beslut på finska Valtioneuvoston päätös SM/2022/86