Inrikesministeriets budgetförslag 2013: Polisens förvaltning görs lättare

Polisverksamheten hålls på hög nivå genom förenkling av förvaltningen

Målen som satts upp för polisverksamheten som rör larm- och brottsbekämpningsuppdrag hålls på nuvarande höga nivå genom att antalet polismän som arbetar med fält- och brottsbekämpningsuppdrag ökas.

Resurserna ökas genom att skära ner polisens lednings-, stöd- och förvaltningsuppgifter samt lokalkostnader. Projektet för omstrukturering av polisen som inleddes våren 2012 fortsätter. Reformen omfattar hela polisorganisationen.

Polisen fortsätter projektet LUPA 2016. Målet är att resurserna koncentreras till kärnuppgifterna inom polisens tillståndsförvaltning, dvs. till uppgifter som rör vapenärenden, den privata säkerhetsbranschen, offentliga tillställningar och identitetshandlingar. Polisen externaliserar sådana förfaranden inom tillståndsförvaltningen vars skötsel inte förutsätter utövning av offentlig makt (till exempel postning av handlingar). Dessutom kommer polisen att öka den elektroniska kommunikationen. Tillståndstjänster som förutsätter personlig service erbjuds i fortsättningen i regel efter tidsbeställning.

Polisen deltar aktivt i genomförandet av programmet för den inre säkerheten. Polisen utför för sin del sektorsövergripande samarbete med myndigheter och intressegrupper i syfte att genomföra säkerhetsplaner på lokal och regional nivå, upprätthålla säkerheten i städerna, förebygga utslagning och garantera säkerheten på glesbygdsområden.

Antalet gränskontrolltjänstemän ökas vid gränsövergångsställen

Gränssäkerheten i Finland är god. Trots det står man inför stora utmaningar. Den gränsöverskridande trafiken mellan Finland och Ryssland ökar år för år. I fjol passerade redan 10,6 miljoner resande östgränsen. Den eventuella visumfriheten mellan EU och Ryssland bidrar till att gränstrafiken ökar ytterligare. Inrikesministeriet föreslår att regeringen i samband med uppgörandet av budgetförslaget 2013 fattar ett principbeslut om att förnya gränsövergångsställena och öka Gränsbevakningsväsendets omkostnader med 4,8 miljoner euro för att anställa 80 gränskontrolltjänstemän.

Finland anser det viktigt att hålla Östersjön säker. Den växande fartygstrafiken medför ökad risk för olycka till havs som kräver sektorsövergripande insatser. Gränsbevakningsväsendets kontinuerliga ledningsberedskap, omfattande övervakningssystem och förnyade fartygs- och luftfartygsflotta förbättrar färdigheterna att förebygga och hantera olyckor.

Gränsbevakningsväsendets sjöräddningshelikopter AS 322 Super Puma modifieras och underhålls under 2012–2017. AB/B 412-helikoptrarna förnyas före 2015. Gränsbevakningsväsendets nya övervakningsfartyg blir färdigt 2013.

Räddningsverkens aktionsberedskap vid brådskande uppdrag god även i fortsättningen

Räddningsväsendets färdigheter i olika olyckor och verksamheten under undantagsförhållanden håller en hög nivå. Målet är att bibehålla räddningsverkens aktionsberedskap vid brådskande uppdrag på nuvarande höga nivå.

Till räddningsväsendets uppgifter hör i synnerhet förebyggande av eldsvådor. Verksamhetsområdet deltar också i förebyggandet av andra olyckor. Man strävar efter att förebygga olyckor och deras följder genom att förbättra människornas och samfundens egen beredskap, öka befolkningens medvetenhet och kunnande om säkerhet samt vidta åtgärder i enlighet med räddningsverkens övervakningsplaner.

Nödcentralsreformen fortsätter

Nödcentralsreformen fortsätter. År 2013 slås nödcentralerna i Tammerfors och Björneborg samman.

Nödcentralsverket fortsätter att förenhetliga sin verksamhet tillsammans med de myndigheter som använder nödcentralstjänsterna så att den nätverksbaserade verksamhetsmodellen kan tas i bruk när det nya nödcentralsdatasystemet blir färdigt. Avsikten är att det nya nödcentralsdatasystemet tas i bruk före utgången av 2015.

Behandlingen av inflyttningsansökningar påskyndas

Migrationspolitiken har som mål att främja Finlands internationella konkurrenskraft samt stöda uppbyggandet av ett tolerant, tryggt och mångsidigt Finland. Centrala frågor år 2013 är effektiviseringen av migrationsförvaltningen och en betydande förkortning av behandlingstiderna för ansökningar.

Målet är att förkorta bland annat behandlingstiden för ansökan om uppehållstillstånd för arbetstagare från 108 dygn år 2011 till 65 dygn år 2013, behandlingstiden för asylansökan för personer som får internationellt skydd (utan ändringssökande) från 263 till 134 dygn och behandlingstiden för medborgarskapsansökan från 373 till 265 dygn.

Migrationsförvaltningens resultat förbättras genom att ta i bruk modellen för samarbete mellan migrationsmyndigheterna, det vill säga Migrationsverket, polisen och Gränsbevakningsväsendet. I tillståndsprocesserna utnyttjar man fullt ut möjligheterna med det nya elektroniska systemet för behandling av utlänningsärenden.
Målet är också att i samarbete med arbets- och näringsministeriet arbeta för att kvotflyktingar och asylsökande som fått uppehållstillstånd flyttar snabbare till kommunerna. Flyktingkvoten för 2013 är 750 personer. Det uppskattas att ca 3 000 asylsökande kommer att anlända till Finland 2013. Antalet sökanden har minskat sedan 2010.

Den nationella beredskapen för civil krishantering förstärks

Inrikesministeriet ansvarar för Finlands beredskap att delta i internationell civil krishanteringsverksamhet. Den nationella beredskapen för civil krishantering förstärks ytterligare för att motsvara Finlands nivå för deltagande bland annat genom att intensifiera samarbetet när det gäller användning av militära och civila resurser.
Krishanteringscentret som verkar i anslutning till Räddningsinstitutet har under inrikesministeriets ledning det övergripande ansvaret för den operativa verksamheten inom civil krishantering.

Budgetpropositionen för inrikesministeriets förvaltningsområde för 2013 finns att läsa på ministeriets webbplats (på finska): http://www.intermin.fi/sv/ministeriet/planering_av_verksamheten_och_ekonomin

Närmare information: ekonomidirektör Jukka Aalto, 071 878 8510, specialmedarbetare Marjo Loponen, 071 878 8212