Inrikesminister Risikko: Hatretorik och hatbrott åtgärdas genom tilläggsresurser för polisen
Inrikesministeriet har i den kompletterande budgetpropositionen föreslagit ett tilläggsanslag till polisen och skyddspolisen. Det föreslås att anslaget riktas till bl.a. förebyggande och undersökning av våldsam extremism, extremiströrelsers olagliga verksamhet och hatretorik samt effektivisering av bekämpningen av terrorism. Avsikten är att genom tilläggsanslaget garantera att 200 visstidsanställda poliser kan fortsätta arbetet.
Enligt Polisyrkeshögskolans årsrapport om hatbrott som offentliggjordes förra veckan registrerades det år 2015 i jämförelse med tidigare år betydligt flera anmälan om brott där motivet för brottet misstänktes vara rasism eller ett annat hatmotiv.
Genom det föreslagna tilläggsanslaget ska polisen bl.a. ta i bruk nya verksamhetsmodeller för att förebygga och undersöka hatretorik samt täcka de kostnader som verksamheten förorsakar.
- Jag är ytterst glad över att det här viktiga ärendet framskrider. Genom tilläggsanslaget skulle en betydande minskning av antalet poliser undvikas vid utgången av 2016, säger inrikesminister Paula Risikko.
- Antalet hatbrott har ökat oroväckande snabbt i Finland. Vi får inte bli avtrubbade av sådan brottslighet, framhäver Risikko.
Avsikten är dessutom att genom tilläggsresursen förbättra polisens prestationsförmåga, förstärka webbpolisverksamheten samt säkerställa tillsynen över att lagen om sammankomster följs, undersökningen och uppföljningen som gäller våldsamma extremiströrelser samt det nationella och internationella samarbetet kring bekämpning av extremiströrelser.
Om den kompletterande budgeten avtalas slutgiltigt denna veckas torsdag.
Strategin för den inre säkerheten och dess åtgärdsprogram bereddes i Vasa
Inrikesminister Risikko, ministeriets kanslichef Päivi Nerg och en del av ministeriets tjänstemannaledning besökte på måndagen Vasa, när en regional workshop om beredningen av strategin för den inre säkerheten ordnades i staden. Arbetet är en fortsättning på redogörelsen för den inre säkerheten, som blev färdig i maj. Strategin, som innehåller konkreta åtgärder, kommer att vara en färdplan med hjälp av vilken man strävar efter att Finland i enlighet med regeringsprogrammet blir världens tryggaste land.
I workshopen deltog representanter för kommuner, landskap, organisationer och näringslivet. Minister Risikko öppnade tillställningen. Den inre säkerhetens tillstånd diskuterades bl.a. med tanke på trygghetskänslan. I workshopen dryftades också vad som skapar trygghetsupplevelse. Såväl barns och ungas som äldres synpunkter fördes fram i diskussionen.
I workshopen framhävdes att säkerhet inte skapas endast genom säkerhetsmyndigheternas åtgärder, utan alla måste bidra till att bygga den. Kärnan i beredningen och genomförandet av strategin för den inre säkerheten och dess åtgärdsprogram är att arbeta tillsammans. I beredningen deltar därför experter från olika sektorer i samhället. Avsikten med strategin är att styra verksamheten i hela det finländska samhället så att den blir tryggare.
Den inre säkerhetens strategiska riktlinjer och de anknytande åtgärderna blir klara före utgången av april 2017.
Säkerheten är också en känslofråga
Kanslichef Päivi Nerg betonade i workshopen betydelsen av trygghetskänslan. Finländarnas trygghetskänsla är fortfarande stark i internationell jämförelse. Situationen verkar ändå hålla på att ändras.
- Enligt olika bedömningar påverkas trygghetskänslan till och med mer av föreställningarna om säkerhetshot än av de verkliga säkerhetshoten. Trygghetskänslan förbättras därför inte endast genom säkerhetsmyndigheternas åtgärder utan man behöver ett fördomsfritt och omfattande samarbete mellan myndigheterna, näringslivet och organisationerna, konstaterade Nerg.
Ytterligare information:
Juuso Rönnholm, specialmedarbetare, tfn 050 574 15 04, [email protected]