Arbetsgrupp: Nya befogenheter för Skyddspolisen bör övervägas, olika alternativ att ordna den administrativa ställningen
Den arbetsgrupp som haft till uppgift att utreda Skyddspolisens ställning överlämnade i dag sin rapport till inrikesminister Päivi Räsänen. Enligt arbetsgruppen kan Skyddspolisen behöva nya befogenheter som rör underrättelse på grund av att det skett stora förändringar i dess omvärld.
Dessa befogenheter som rör underrättelse gäller att ur informationskällor inhämta uppgifter som behövs för att bekämpa projekt som äventyrar rikets säkerhet, fastän projekten inte har framskridit till det stadium där de betraktas som brott som ska förhindras, avslöjas eller utredas. Vid sådan användning av informationskällor ska information också kunna inhämtas i utlandet.
Om Skyddspolisens befogenheter för underrättelse utvidgas, bör man samtidigt begränsa Skyddspolisens förundersökningsuppgifter och förundersökningsbefogenheter.
Arbetsgruppen anser att det inte behövs några ändringar i Skyddspolisens uppgifter och att det inte åtminstone för närvarande är nödvändigt att inrätta en egentlig civil underrättelsemyndighet i Finland.
Skyddspolisens omkostnader bör skiljas åt från polisväsendets övriga omkostnader
Skyddspolisens uppgifter avviker från den övriga polisverksamheten. Därför föreslår arbetsgruppen att Skyddspolisens omkostnader ska skiljas åt från polisväsendets övriga omkostnader. I budgeten bör ministeriet också ange de preliminära resultatmålen för Skyddspolisen.
Mer information till riksdagen
En av Skyddspolisens viktigaste uppgifter är att producera strategisk information om fenomen och omvärlden för det säkerhetspolitiska beslutsfattandet. Därför bör man skapa en mekanism för det årliga fastställandet av prioriteter när det gäller Skyddspolisens inhämtande av information.
Prioriteterna bör fastställas under ledning av ministeriet och de bör behandlas i t.ex. statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott. Dessutom ska en redogörelse om dem ges till riksdagens grundlagsutskott, utrikesutskott och förvaltningsutskott. Detta effektiviserar Skyddspolisens parlamentariska övervakning.
Olika alternativ att ordna Skyddspolisens administrativa ställning
Arbetsgruppen utredde också Skyddspolisens administrativa ställning och jämförde i anslutning till denna fyra olika organiseringsalternativ:
• Den nuvarande modellen med Skyddspolisen som en polisenhet som är underställd Polisstyrelsen
• Modellen för säkerhetspolis med Skyddspolisen som en polisenhet som lyder direkt under inrikesministeriet och har polisbefogenheter
• Modellen för säkerhetstjänst med Skyddspolisen som någon annan enhet än en polisenhet som lyder under inrikesministeriet och har särskilt föreskrivna befogenheter för underrättelse
• Modellen för underrättelsetjänst med Skyddspolisen som en enhet som är underställd något annat ministerium, t.ex. statsrådets kansli, och har särskilt föreskrivna befogenheter för underrättelse
Arbetsgruppen lade inte fram något eget förslag till ordnande av Skyddspolisens administrativa ställning.
Arbetsgruppen anser att Skyddspolisens laglighetsövervakning i nuläget är tillräcklig.
Arbetsgruppen framhäver att om Skyddspolisens uppgifter och befogenheter ändras i en riktning som betonar underrättelse, bör detta beaktas både när man funderar på dess övervakningsarrangemang och förvaltningsmodell.
Skyddspolisens omvärld har blivit mer komplex
Skyddspolisens omvärld har förändrats och blivit mer komplex. Gränserna mellan såväl rikets inre och yttre säkerhet som de nationella och internationella förhållandena håller på att suddas ut. Utvecklingen förutspås fortsätta.
Också datoriseringen är betydande. Aktörerna bakom säkerhetshoten utnyttjar informationsnät såväl i kommunikationen som i genomförande av handlingar som äventyrar säkerheten.
Arbetsgruppens rapport finns på webbplatsen (på finska): www.intermin.fi/publikation/282014
Ytterligare information:
arbetsgruppens ordförande, kanslichef Kimmo Hakonen (justitiekanslersämbetet), tfn 0295 162 522